Favoritmuskel (och min träningsväska)

John och Sofie är kloka löpare. De gillar sitt hjärta. Det gör jag också, men för tillfället har jag, och har egentligen haft hela vintern, en helt annan favoritmuskel. En muskel som inte ser mycket ut för världen men som betyder desto mer för en skidåkare, nämligen triceps. Känns nästan lite löjligt att tycka om en så liten muskel så mycket. Det gick till och med så långt att jag stod på kvällarna under vintersäsongen och specialstuderade mina armar från olika vinklar framför spegeln när jag borstade tänderna. Har triceps inte blivit liiiite större månntro...?

Och det roliga i kråksången är att det inte tar slut bara för att det är vår och jag byter skepnad till löpare - för jag tänker ju bli rullskidåkare på riktigt också. Så all tricepsskåderi är fullständigt sanktionerat även framöver! Har man starka armmuskler ser man dessutom bättre ut naken, eller i linne för den delen. Och det kan inte ett hjärta skryta med.

Apropå att träna armmuskler så var jag på gymmet igår och gjorde just det. Gjorde ungefär som vanligt, det vill säga lade på lite mer vikt när jag körde triceps, gjorde fler reps på hantelrodden än förra gången, glömde ta med mig hänglås till skåpet... Igår var nämligen en ovanlig dag. Jag hade med mig träningskläderna till jobbet och gick direkt till mitt gym, för om jag inte hade gjort det hade jag aldrig tränat igår. Då hade jag fastnat hemma och fått ingenting gjort. Till saken hör att jag bor i princip vägg i vägg med mitt gym, så jag brukar gå dit ombytt och duscha hemma. Så jag har ingen rutin på det där med att packa en träningsväska. Därför glömmer jag saker, och speciellt hänglås till skåpet. Det har lett till att jag numera har en fin liten samling hänglås hemma, och den samlingen bara växer och växer. Och fråga mig inte varför jag inte bara går hem och hämtar det förbannade låset när jag nu märker att jag har glömt det, för det har jag inget bra svar på.

En del av samlingen. Borde alltid ligga i min träningsväska, men gör det ack så sällan.