Sommarens vackraste och ljusaste natt

Jag tjuvstartade firandet lite och gav mig ut i skymningen redan strax före elva. Som sällskap fick jag med mig min surriga och blurriga hjärna som inte kan skilja på stenar och igelkottar och som därför såg till att jag hamnade i trädtopparna i ett skräckskutt när den där stenklumpen just framför högerfoten visade sig vara en taggig, väldigt levande varelse.

I Halmstad är himlen klar och ren från moln den här natten. Och även om det just nu, när jag kommit tillbaks efter en kort liten tur på sex kilometer, är rätt så mörkt utanför fönstren så märks det att vi är mitt inne i årets ljusaste period. Vi är redan på väg mot morgon.

Skymning över Nissan.