Målfållan, som kändes underbar att springa in i efter 6 dyngsura kilometrar
Strax efter målgång
Lite geggigt var det...
Laholmsloppet visade sig bli Mellbystrands version av Tjurruset i Stockholm. Typ. Minus midjedjupa bäckar och berg.
Strax efter att Träningsglädje och Snabba fötter hämtade upp mig för avfärd mot Mellbystrand öppnade sig himlen. Herremingud vad det regnade. Och regnade. Efter att ha fixat nummerlappar satt vi i bilen och kurade och hoppades på det bästa. Såg barnen som sprang 2,5k innan oss komma i mål helt nerlerade från skorna upp till nacken. Suck. Men det var ju bara att ställa sig på startlinjen och ge sig iväg.
Så. Regnet gav sig inte förrän strax efter att startskottet hade gått, och då var det ju så dags. Vattenpölarna på stigen var ankeldjupa eller värre, och omöjliga att springa runt. Dessutom kom de med en frekvens som gjorde att de var mer regel än undantag. Och på de få ställen där det inte var pölar, där var det glidlera av den värsta sorten. Halkade och trampade snett efter sådär 4,5k, men det gick bra.
Kom i mål helt dyngsur efter drygt 33 minuter. Med tanke på omständigheterna en helt okej tid. Roligt att springa, men ännu roligare när det var över. :)
Ser kul ut ändå, lera och sånt där är la det som ger ett minne för livet?! :)
SvaraRaderadet var roligt! har ju när jag tänker efter haft några av mina roligaste träningspass i hällregn och gegga. det är så schysst när man är så skitig och blöt att inget längre spelar någon roll liksom. man kan lika gärna rusa igenom vattenpölarna istället för att springa runt dem, för man kan inte bli blötare. :D
SvaraRaderaJag vet, man får liksom bara ge upp och försöka "flyta med" istället för att kämpa emot.
SvaraRaderajag gjorde detsamma ute på rullskidorna igår, men när åskan och blixten plötsligt brakade loss samtidigt och jag insåg att det vart oväder så gav jag upp. Påväg in mötte jag min make som var påväg ut för att hämta in mig. ;)
Bra inställning du har, som tyckte att det ändå var roligt! Och bra plaskat!
SvaraRadera