114

Tid i mål! Jag är hon med tofsen längst till höger i bild.

Igår stod jag bland typ 8000 kvinnor på Galgberget och hängde på startlinjen för Vårruset. Mitt första lopp någonsin! Jag hade så roligt! Kände knäna i varje steg efter 3 kilometer, vilket var rysligt jobbigt, och jag tvingades stanna och promenera raskt i sammanlagt femtio meter eftersom jag var lite osäker på om det verkligen var okej att det kändes sådär. Men ändå gick jag i mål på en tid som är 10 sekunder bättre än mitt tidigare rekord på 5 kilometer!

Läskigt att springa på asfalt dock. Var säkert därför knäna sa i från också, jag är inte van vid så hårt underlag. Dessutom sa coachen att jag lyfte alldeles för mycket på fötterna för asfaltslöpning, jag kunde kosta på mig att springa lite lägre, eller vad tusan man säger. Men jag är ju van att behöva lyfta benen över rötter och hemska stenar som annars riskerar att vricka mina anklar.

Annars öste coachen beröm över mig, men man kanske måste göra det om man tränar en tjej som aldrig sprungit nämnvärt mycket, och som ser det som en utmaning att överhuvudtaget klara fem kilometer...


Pigg och glad efter femhundra meter...