Jag sitter och väntar på yrseln och illamåendet. Det vill säga hjärnskakningen. På väg hem från träningen lyckades jag cykla omkull. Och inte bara sådär Oj, cykeln halkade till och gled iväg och jag fick sätta i foten för att inte falla pladask, utan platt fall, rakt omkull, ner med huvudet i marken och cykeln liggandes bredvid med spinnande framhjul. Så fruktansvärt jobbigt, och så förtvivlat ont det gjorde. Imorn går jag med svansen mellan benen och inhandlar en cykelhjälm. Basta.