Myrtl och jag

Det här är en konstig vecka. När jag tittar i min träningsdagbok är allting rött. Rött är kod för "övrig träning" på Jogg.se, och där sorteras bland annat styrketräning och yoga in. Och just det har jag pysslat med. Tusingarna i tisdags är veckans hittills enda löppass, och kanske blir det bara ytterligare ett, kanske två om jag springer lite lätt distans imorn. Tänk om jag kunde vara såhär duktig på att alternativträna annars också! Visserligen är flera av posterna i dagboken en kvart med Myrtl. Jomenvisst, jag har varit så duktig. Myrtl varje dag sedan jag bestämde mig för det. Visserligen har det bara gått tre dagar, men i alla fall. Och i det fallet kan man verkligen använda ordet "duktig". Jag är som du kanske vet rätt allergisk mot när folk kallar mig duktig, för oftast är det i sammanhang där jag inte alls håller med. Duktig är man när man gör något man måste eller som man vet är bra för en fast man inte alls vill. Typ som att gå och lägga sig fast man just då har sjukt roligt, eftersom man måste upp sisådär klockan fyra dagen efter och vara alert och sitt bästa jag.

Myrtl är liksom inte skitkul och jag känner mig rätt fånig när jag står där på alla fyra och gör det där som jympaledaren i den lilla bruksorten jag växt upp i kallade för kissande hunden i slutet på 90-talet. Men det tar bara en kvart av min dag, och en kvart av tråkighet kan man stå ut med.

Förresten ljög jag lite innan. Det kommer bli minst två löppass till den här veckan. Ikväll ska jag fortsätta på vägen mot att bli en något bättre orienterare. Jag tränar för övrigt ihop med en VM-löpare. Bara en sån sak.

Orientering i Halland är rätt vackert.