onsdag 10 november 2010

Att safea eller inte, det är frågan

Det är med skräckblandad förtjusning jag tänker på helgens åtta mil. Liksom Anna har jag på något sätt lyckats förtränga under den senaste tiden att vi faktiskt ska springa de där åtta milen. När man tänker på det på det sättet så känns det här projektet som typ det dummaste jag har bestämt mig för att göra. Särskilt med tanke på den senaste tidens sporadiska löpträning på grund av min knasiga tå. Jag har just fått mina formgjutna inlägg, men dem kommer jag inte hinna gå och springa in innan lördag så att jag kan springa alla milen med dem, och jag har inte en aning om hur min fot kommer reagera på att springa så långt utan inlägg. Sedan september har jag ju inte sprungit ett enda långpass, varken med eller utan pelotter eller inlägg, så jag vet ingenting om hur kroppen reagerar på längre distanser än en mil.

Och det här har fått mig att börja fundera på att ha en backup-plan. Ska jag ta med mig rullskidorna för säkerhets skull, om foten trilskas efter några mil? Eller ska jag till och med strunta i att vara med i tävlingsklassen på lördag och köra dagsljusmilen på rullskidor istället?

Eller kommer en backup-plan bara göra att jag mesar ur fast jag egentligen skulle klara av att springa alla åtta milen?

7 kommentarer:

  1. Jag är dödens sugen men varken vill eller vågar riskera något. Skulle aldrig förlåta mig själv om min tå pajjade igen. Lita på din magkänsla så blir valet rätt! :-)

    SvaraRadera
  2. Hihi, jag räknade ut det av din ledtråd tidigare och hittade dig i startlistan :) För dig är ju ett marathon en baggis! :) Du jagar tider och jag försöker klara/njuta av distansen :)

    Det blir bra att få läsa om din träning och sporras till löpning i snön iaf :)

    SvaraRadera
  3. Håller med Ingmarie, planera med magen så kommer det garanterat att gå bra :).

    SvaraRadera
  4. Gode värld, 8 mil! Imponerande och det ska bli spännande att läsa här på söndag...

    Stort lycka till!!!

    SvaraRadera
  5. Bara du själv som kan avgöra. Jag vet själv hur det är med pannben när man tävlar och inte ger sig även om det gör ont. Hur du än väljer att göra så lycka till och ha kul! Vi ses där.

    /Rikard

    SvaraRadera
  6. Alltid bra att ha med sig rullskdiorna....

    mvh Rickard

    SvaraRadera
  7. Ingmarie: Du är klok du. Jag skulle heller aldrig förlåta mig själv om jag pajjar foten nu när den känns hel igen.

    Annika: Snölöpning ja! Hujedamig. Det lär det nog bli en del. Fast jag hoppas kunna åka mkt skidor, löpning får det bli i mars och framåt. :)

    John: Jag får nog ta och rådfråga magen. Just nu säger den mig att rullskidorna ska med. :)

    Malena: Imponerande eller dumt, gränsen är hårfin. :) Såg att du och brorsan ska köra BAMM i sommar, kul! Jag funderar också på det, eller på om jag ska göra ett nytt försök på Icebug24 i Hemavan.

    Rikard K: Pannbenet kan verkligen vara både bra och dåligt. Jag har till slut insett att det inte är värt att riskera skidsäsongen och kommande löpsäsong genom att vara korkad i helgen, så jag ska vara försiktig. Ses!

    Rickard B: Visst är det! Jag kör nog på dem. Följer du med Mårten tillbaks till Dalen efter ert lilla crosspass imorn eller...? :P

    SvaraRadera