Första svängen med klockan

Sådärja. Förvirringen var stor, jag höll på att springa in i ett träd, och jag höll ett tempo som är nästan pinsamt i förhållande till distansen. 4k på 23 minuter. Men men. Jag har numera råkoll på hur Polaren funkar i alla fall. Eller typ. Eller jag fattar snarare ingenting. Latjade lite med pulsen och insåg att jag nog springer alldeles för hårt, eller att jag har enormt hög maxpuls. Får väl ta och testa det någon dag. Ska bli kul att se hur det här utvecklar sig.

Frågan är dock; ska jag ha med klockan på loppet imorn? Eller kommer det bara bli en jobbig distraktion? Så som jag höll på idag och prang runt i skogen och kollade på displayen mer än framför mig (därav nästanträdkrocken) så kanske det inte är en helt strålande idé precis. Jaja, hon får väl följa med så bestämmer jag mig imorn bitti.

Jag kände mig hur som helst råcool med min jättepodd på skon och ufo-klockan på armen.

Och nu lyssnar jag på semifinalen i Franska öppna. Jag fattar ingenting. Tennis är rena grekiskan för mig. Men man ska ju tydligen höra på det här så jag får väl försöka uppamma något slags intresse.

Ett skepp kommer lastat...

Min nya RS300X, pulsbandet och fotpodden!

...med en sprillans ny gadget till min samling! Har hämtat Polarklockan som det känns som att jag väntat på i typ tusen år. Hade gärna haft den för en vecka sen så jag hade begripit mig på den tillräckligt inför lördagens lopp. Nu verkar det bli så att jag får sitta och fnula lite på hur sjutton den funkar i ett par dagar, känns lite onödigt att hetsa. Och efter en första check förstår jag ingenting. Nåja, det kommer väl till mig så småningom.

I love prylar. Den som har flest när man dör vinner. Hon expediten som råkat jobba i min favoritsportaffär den senaste veckan (när jag inhandlat vätskebälte, Craft-tshirt och så nu klockan) lär ju tro att jag är helt spritt språngande. Eller att jag har för mycket pengar som jag inte vet vad jag ska göra med. Men det handlar bara om prioriteringar, mina vänner. Träningspryttlarna går före, jag klarar mig utan det mesta annat. För mig är mina löparskor finskorna, långärmade knallrosa Niken fintröjan och halvlånga tightsen gå på kalas-byxorna. När jag får ha dem på mig känner jag mig sjuuukt snygg, och det är dem och alla mina andra underbara träningskläder som jag rör vid med bomullshandskar när det kommer till tvätt och annat. Den som närmar sig mig med sköljmedel i tvättstugan när jag står med mina svettiga löparkläder riskerar att få en illaluktande strumpa i ansiktet. Och torktumlaren bör akta sig för att göra närmanden.