Sådärja. Förvirringen var stor, jag höll på att springa in i ett träd, och jag höll ett tempo som är nästan pinsamt i förhållande till distansen. 4k på 23 minuter. Men men. Jag har numera råkoll på hur Polaren funkar i alla fall. Eller typ. Eller jag fattar snarare ingenting. Latjade lite med pulsen och insåg att jag nog springer alldeles för hårt, eller att jag har enormt hög maxpuls. Får väl ta och testa det någon dag. Ska bli kul att se hur det här utvecklar sig.
Frågan är dock; ska jag ha med klockan på loppet imorn? Eller kommer det bara bli en jobbig distraktion? Så som jag höll på idag och prang runt i skogen och kollade på displayen mer än framför mig (därav nästanträdkrocken) så kanske det inte är en helt strålande idé precis. Jaja, hon får väl följa med så bestämmer jag mig imorn bitti.
Jag kände mig hur som helst råcool med min jättepodd på skon och ufo-klockan på armen.
Och nu lyssnar jag på semifinalen i Franska öppna. Jag fattar ingenting. Tennis är rena grekiskan för mig. Men man ska ju tydligen höra på det här så jag får väl försöka uppamma något slags intresse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar