Bambi på skejtskidor

Jag ska aldrig mer i hela mitt liv klaga på Justyna Kowalczyk. Nog för att det retar mig att någon som åker så fult om och om igen besegrar snyggåkare som Charlotte Kalla, men jag ska aldrig mer klaga. Inte efter att jag provat själv.

Efter dagens klassiska distanspass bestämde jag mig nämligen för att leka lite med min ihopplockade skejtutrustning. Hittade fyrans växel rätt omgående, men trean var ett mysterium. Hur gör man för att inte falla huvudstupa? Efter lite trix hittade jag även tvåan, och det var där jag började förstå Kowalzcyk. Den där puckelryggen liksom bara kommer automatiskt! För att inte tala om pulstopparna. Det var ruggigt jobbigt att skejta, och jag upptäckte muskelgrupper jag inte hade den blekaste aning om. Imorn och på tisdag förväntar jag mig en helvetisk träningsvärk i låren och rumpan.