Efter första intervallen. Fortfarande pigg och glad.
Det slutade med 12+11+8 kilometer i snitttempot 6.10 min/k. Det vill säga åtminstone 40 sekunder snabbare än om jag sprungit hela sträckan på en gång. Efter varje intervall vilade jag lika länge som det hade tagit att springa den, så det innebar att jag var klar ungefär kvart i nio på kvällen eftersom jag kom igång först klockan tre. Tuffast var sista halvan av andra intervallen. Benen var som stolpar och jag hade fyllt på dåligt med energi.
Jag vet faktiskt inte vad det här skulle vara bra för. Det var allmänt jobbigt en stor del av tiden, men jävligt häftigt att hålla på med. Och nu efteråt sitter jag och känner mig nöjd över att ha sprungit över tre mil på en och samma dag. Maradistansen får jag ta en annan dag.
bra jobbat! rätt kul utmaning. kanske skulle testa på någon dag!
SvaraRaderaDu är rolig du! Vilken grej! Riktigt bra jobbat.
SvaraRaderaDu är grym ju! Och jag tycker en del av grejen med dessa galenintervaller är just det att man inte vet vad de är bra för :)
SvaraRadera