Jag latar mig!

Borde kanske göra som Träningsglädje och KarinTri och ge mig själv i uppdrag att följa mitt eget träningsschema. Åtminstone nån endaste liten dag. Men jag är så trött! I vanliga fall brukar det vara antingen kroppen eller hjärnan som hellre latar sig än springer en timme, men just nu är det alltihop som strejkar och placerar mig i sängen med en skräptidning och en kopp te. Försöker övertyga mig själv om att jag gör helt rätt eftersom det kanske inte hade blivit något trevligt lugnt distanspass idag ändå med tanke på förutsättningarna. Men vad vet jag om det? Oftast när jag är lite tjurig och inte har minsta lust att träna så blir passen värsta kicken och jag mår som en prinsessa efteråt.

Nåja. Vad är väl en timme i löparskorna? Det kan ju bli fruktansvärt tråkigt och dötrist och tråkigt och alldeles... alldeles... alldeles underbart.