Medan jag rusade mina knappa 80 minuter runt, runt på långa slingan på Spring för barnen så sneglade jag lite avundsjukt då och då på ultralöparna på korta banan. 6 dagar skulle de hålla på. Fatta, 6 dagar! Det är mer än galet. Och så häftigt.
Jag hade en fin stund i Slottsskogen. Sprang mina kilometrar i lagomtempo, studerade löpstilar, hängde lite i tältet och spanade nyfiket på alla mat- och dryckgrejer och pratade med långspringare. Hörde om 12H-lopp inomhus på betongbanor, deletapper på Transeurope footrace och om hur många timmar på samma varv tillsammans med ett femtiotal andra galenpannor skapar underbar gemenskap.
Det är något med tidslopp alltså. Visst, det är till exempel säkert en grym känsla att korsa mållinjen i Berlin, Stockholm eller New York efter 42,195 kilometer, men det är något som tilltalar mig med att springa en viss tid snarare än en viss sträcka. Särskilt när man måste springa den sträckan på en viss tid. Eller det kanske man inte måste, men det vill man ju. Eller jag vill. Och jag vill hela tiden springa distansen lite snabbare också.
Träffade på KG Nyström där i tältet också. Han fick det till att jag nog skulle kunna springa 6H om ett år eller så. Jag vet inte jag. Men någon gång inom de närmsta åren ska jag bannemig komma dit!
Det är bara att kämpa på så når du ditt mål fortare än du anar!
SvaraRaderaklart du kan. du är ju grym! det bästa med tidslopp är ju att man kan stanna ibland, prata lite, fika lite och ta det lite lugnt. och sedan springa på igen - utan att alla andra sprungit ifrån en!!
SvaraRaderajag vill också och ska. snart. fast jag måste medge att jag nog vill springa en lång sträcka , från a till b, första gången och inte bara runt runt. tror inte mitt spyke klarar det :) men det är väl bara att öva upp..
SvaraRaderaKlart du kan! Och, du kommer inte att ångra dig. Det finns inget som ultra.
SvaraRadera@Johanna: :) Jag hoppas det!
SvaraRadera@Sara: Tack! :) Och det är det där med fikandet och ta det lugnt-grejen som känns så tilltalande med tidslopp... man sätter själv sina gränser för hur långt man hinner, ingen kommer dra något snöre om man inte kommit över en viss distans på en viss tid.
@Andrea: Jag får väl erkänna att jag ryser av förväntan när jag tänker på att jag en dag förhoppningsvis ska klara av saker som Gax. :) Men runtrunt-grejen var faktiskt bättre än jag trodde, även om jag nu inte gjorde så många varv där i Slottsskogen.
@Snorkkis: Vad fint att du tror på mig. :) Och det känns som att om man väl kommit in i ultravärlden så är man typ fast, i alla fall verkar det så när jag läser ultrabloggar och andra sajter.
Klart du klarar ett 6-timmars. Det är ju det som är grejen, man måste inte springa precis hela tiden. Du kan leta upp mitt "referat" från Trollhättan på min blogg om du vill, jag sprang nästan hela tiden i 2 timmar, gick lite då och då de nästkommande 3 och den sista blev det nog 60% gång. Ändå kom jag 50 km! Och det är en tokigt kul gemenskap!
SvaraRadera@Johan: Vad snäll du är! Om jag inte rusar iväg och springer sönder mig så tror jag också att jag klarar det. :) Och när jag gjort det ska jag också beställa ett sånt där fint tygmärke som du har fått. Nu ska jag genast läsa om ditt Trollhättanlopp!
SvaraRadera