Orientering, löpning eller cykling? Eller alltihop?

Jag har skrivit om det förr, men shit vad jag älskar att vara amatöridrottare! Jag kan vara luststyrd när jag är sugen på det, jag kan vara sjukt fokuserad när jag vill det. Och om jag inte är sugen på att ta ett enda löpsteg på flera veckor utan istället svänga på höfterna på latinodansklasser så är det inga problem.

Idag hade jag tre val: En cykeltur på CX:en kanske? Nä, känns inte jättefestligt när mina tjockaste handskar inte räcker till i fem minusgrader och femton sekundmeter. Men vad sägs om en öppen bana på OK Lindenas långdistans på Hallandspremiären då? Alltså, även om det inte blåser i skogen så var det snorkallt, och med tanke på att jag knappt håller styrfart och därmed knappt blir varm i kroppen när jag "orienterar" så var det inte ett rimligt alternativ. Kvar fanns istället att åka med ut till TC på tävlingen och ge Johan en lyckatillpuss och sen springa tillbaka hem. Taget!

Jag hade försökt räkna ut var jag skulle ha vinden och kom fram till att en nordostlig vind borde ge medvind eller möjligen sidvind ibland. Det är tur att jag inte försörjer mig som meteorolog kan jag ju säga. Det visade sig nämligen att jag snarare hade motvind mest hela tiden, det vill säga när jag inte hade kastvindar från sidan.

Och ja, jag erkänner att det var 14 fruktansvärt frustrerande kilometrar där i princip det enda positiva var det faktum att jag överlevde. Jag verkar hela tiden glömma bort att löparmässigt så är jag långt från fornstora dagar - vi snackar rundor på 6-7 kilometer som längst det senaste halvåret... Men ändå tänker jag att 14 kilometer är en bit kaka.

Nåja. Jag kom hem hel och hållen i alla fall. Alltid något.

Imorn ska vinden ha mojnat. Då jäklar blir det cykelmåndag!

TC på Hallandspremiären. Folk såg rätt vindbitna ut kan jag lova.

Är en löpare "trafik"? Jag vågade hur som helst inte springa genom allén upp till Fjelldalens slott bara för att kika runt lite. Slott är annars min favoritbyggnad ute på löpturer.