tisdag 17 juli 2012

Historien om Susannes och Runes löptur - nu i tryck

För ett år och en knapp månad sedan hade en av världens mest inspirerande och snälla människor, Susanne Johansson, just sprungit in under målportalen hemma på Frennarps bygata i Halmstad. Hennes löparpartner Rune Larsson hade då några mil kvar till sitt hem i Trollhättan. Tillsammans hade de sprungit över 360 mil under 71 dagar hem från Portugal.

Och nu finns deras äventyr nerskrivet i en alldeles rykande färsk bok - "Löparäventyret - På småvägar genom Europa".

Under resans gång förde de dagbok, och det är dagboksanteckningarna som nu dag för dag, ibland genom Runes ögon, ibland genom Susannes, som berättar deras historia. Vid en bläddring genom boken fastnar jag både här och där, vid saker jag hört Susanne berätta och skrattar gott åt igen, vid bilder från tuffa uppförsbackar som slet på Runes senor på smalbenet, vid citat från Susannes familj inför resan... Mamma Bodil, en tuff åländska vad det verkar, var en av få som tyckte det lät som en spännande äventyr. Ena tvillingsonen dömde ut det hela:
"Det är inte löpning, mamma. Löpning går inte så sakta. Sånt är för misslyckade löpare som inte kan springa fort. Det är för människor som inte har något liv."
Så sa Erik när Susanne berättade om sina funderingar. Men längs vägen är det barnen som hjälper Susanne när det blir svårt. Sönerna har skrivit "nödfallsbrev" till sin mamma, att öppna och läsa när det känns tungt. När jag läser breven i boken tårar sig ögonen.

Åh, det är så mycket känsla i Susannes och Runes berättelse! Det är en historia som inte bara handlar om löpning, det handlar om hjärta, om livsförändringar och om kärlek. Om allt det där som livet består av, fast koncentrerat i några dagboksanteckningar.

Om du inte har fått möjligheten att höra Susanne eller Rune berätta om resan, så läs boken! Den som inte blir sugen på ett eget äventyr efter det har nog inga äventyrsgener.

(PS - en intervju med Susanne gjord av mina kollegor finns här också, om du hellre hör henne berätta!)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar