Tjejvasaintervaller och psykbryt

Vasaloppsveckan är i full gång, och i min värld märks det på mitt humör. Jag är stingslig, nervös och har nerverna utanpå. Igår resulterade det i ett psykbryt i vallaboden. Under mitt skidåkarliv har jag i stort sett aldrig tidigare behövt tampas med plusgrader och varma glidvallor, och den här veckan räcker det att skidorna ser och känns lite annorlunda ut för att min värld ska rämna. Således bröt jag ihop och grinade lite när den gula jäkla plusgradersvallan inte ville bli ordentligt bortborstad...

Men idag är jag glad igen. Medan Susanne Nyström & co stakade sig fram mellan Oxberg och Mora så körde jag intervaller på konstsnön i Åkulla i Varbergs inland. Precis som Susanne körde jag utan fäste, men jag lovar att det inte såg riktigt lika starkt ut. Fick lite tips på hur jag kunde förbättra stakningen och kände rätt omgående hur jag fick med de nedre magmusklerna mycket mer i åkningen. De till en början rätt isiga spåren hann dagsmeja till sig under passet, så på slutet var det riktigt tungt. Men jag är nöjd och strålande glad över att det fortfarande går att åka skidor i Halland trots det här störiga vårvädret.