Längtan

Det känns som att jag går i väntans tider. Jag har så mycket att se fram emot att jag liksom inte kan njuta av stunden. Den här veckan har det handlat mycket om lördag. Då ska jag springa tre mil igen. Och inte vilka tre mil som helst - jag ska ge mig ut tidigt på morgonen för att springa två mil mellan Halmstad och Simlångsdalen, och sedan ska jag avsluta det hela med en mil på en tävling som min klubb ordnar. Jag tilltalas av tanken att ta mig dit för egen maskin, det får mig att känna mig urstark. Och dessutom är jag inte sådär jättenoga med att springa ett snabbt millopp, så det får bli 8k i min tänkta marafart och sedan 2k nerjogg på slutet. Kanske med en lite spurt på upploppet...

Blickar jag ännu längre framåt så jag är så himla lycklig över att kunna följa med på värsta superultraäventyret i Skåne under Valborgshelgen. Elva mil på två dagar från Skanör till Brösarp, och en massa god mat och sköna människor. Kommer bli helt fantastiskt!

Och så längtar jag just nu alldeles väldigt efter Stockholm marathon. Jag försöker verkligen njuta av den känslan, för den dyker upp så sällan. För det mesta är jag bara nervös och tror att det kommer gå åt helvete. Men nu längtar jag.

Men en liten sak från dagens intervallpass (som sprangs enligt 4x(90-60-30sek) med 60-45-30sek vila) som är värd att notera - trekvartstightspremiär! Snart kan man plocka fram korttightsen.

Lyckohopp på Kap Verde. Snart kommer de där tightsen på även här hemma.