måndag 20 september 2010

Status: Blåtå och springsug

Först: Tack för alla fina kommentarer efter mitt lopp! Ni är så himla härliga!

Sååå...Vad händer egentligen? Jo minsann, här pågår återhämtningen för fullt! Fyrtio minuter vattenlöpning igår, vila och gosande med syskonbarn idag och imorn blir det yoga. Och kanske, kanske några springsteg på land. Eller vaddå kanske, jag kommer helt klart springa några kilometer. Jag har varit springsugen ända sedan jag stod i duschen på Studenternas i lördags, så jag kommer inte kunna låta bli.

Faktum är att planerna för nästa ultraäventyr redan är igång. Jag gjorde först ett försök att få komma med och springa Markusloppet i oktober, men det var fullt. Så nu funderar jag på vad jag ska hitta på istället på höstkanten. I april vill jag springa tio mil, i sommar hoppas jag på 100 miles och sen får jag se. Ingenting känns omöjligt! Kanske skulle jag ta och springa hela vägen hem till mina föräldrar, en sträcka på kanske sex mil om man ska ta så springvänliga vägar som möjligt. Mest bara för att det vore så roligt att se deras miner. Typ ringa och säga att jag dyker upp vid lunchtid på lördag, snöra på mig skorna i ottan och knacka på deras dörr några timmar senare...

Behöver jag säga att jag mår utmärkt och har hittat mitt löparkall...?

Mitt just nu enda men efter loppet - en blå stortå. Det ser ut som att nageln ska trilla av. Men sånt har jag förstått att man får stå ut med om man ska springa länge. Fast ett par lite större skor skulle inte skada...

7 kommentarer:

  1. Följ med ner till Lund och langa dricka till oss.
    När det gäller skor så när jag började springa så köpte jag storlek 44 men numera köper jag 45.5.

    Välkommen i ultralöparnas klubb

    SvaraRadera
  2. Grym! Älskar känslan! Häng på Tomtetåget??!http://www.persgarden.se/Tomtetaget.php

    SvaraRadera
  3. Härligt Therese!

    När man gjort ett sådant lopp som du nu gjort får man en härlig känsla av odödlighet. Håller med Anders. Haka på till Lund.

    Ultrahälsningar
    Rikard

    SvaraRadera
  4. haha. Hälsa på föräldrarna genom ett enkelt litet löppass tycker jag absolut att du ska göra! Kul idé.

    SvaraRadera
  5. Man får väl dock hoppas att inte päronen läser bloggen då :). Blå tår är bra! Det är ett bevis på att man kör fullt och inte fegar ;).

    SvaraRadera
  6. LUGN nu! Det är det här som är "farligt". Hormonruset veckan efter. Man börjar för tidigt och sen brakar det efter några veckor.
    Kroppen är sliten vare sig man vill tro det eller ej...

    Vattenlöpning kan du dock köra! :-)
    SUM kanske vore något?

    SvaraRadera
  7. Anders och Rikard: Om jag kommer med till Lund kommer jag bara tjura för att jag inte får vara med. :) Jag får kanske vackert hålla mig till terräng-DM i Varberg istället. Åtta futtiga kilometrar...

    Miranda: Ja tomtetåget vore vansinnigt kul! Jag funderar fortfarande på saken. :)

    Ulrika: Eller hur! :)

    John: Nu när du säger det så kom jag ju på att mamma läser min blogg så det blir ju ingen överraskning direkt tyvärr...

    Ingmarie: Du är som vanligt klok som en bok. Jag skulle ringt dig och frågat om jag verkligen skulle springa innan jag gav mig ut och gjorde det...jag har en annan knasig tå som inte är blå men som är bara...knasig. Den tyckte inte om att springa igår. Idag blir det bassängen igen! Jag älskar min bassäng! Jag skulle vilja bo i den. Nästan.

    SUM har jag tittat på. Det krockar tyvärr med ett eget litet lopp som jag tänker arrangera. :(

    SvaraRadera