Plask, plask

Det är förmodligen inte så vanligt med människor som springer runt med en slang i munnen i den här stan. I alla fall att döma av blickarna jag fick när jag slangade i mig lite vatten under löppasset igår. Men jag bju'r på det!

Riktigt smidigt för övrigt att springa med den pyttelilla väskan med tvåliters påse i. Den satt fast bra på kroppen och störde mig inte alls. Den har lite annorlunda axelremmar som går i kors mellan brösten istället för rakt ner. De flesta ryggsäckar jag har provat innan har suttit mer eller mindre dåligt på mig, det där med remmarna som går rakt ner är ju egentligen inte optimalt för tjejer tycker jag. Remmarna hamnar alltid fel på mig, antingen obekvämt på brösten eller så måste jag justera dem så att de hamnar utanför brösten, och då känns det oftast som att jag gör våld på ryggsäckens design. Det blir som att remmarna inte ligger mot kroppen som de ska, utan glappar lite här och där. Men på det här viset, i kors mellan brösten, var det inga bekymmer att få ryggsäcken att sitta bra.

Däremot blev jag lite förvånad över att det blev såpass mycket tyngre att springa. Jag menar, två kilo hit eller dit tyckte jag inte skulle spela nån roll. Men det gjorde det. Eller så var jag bara trött.

Men en sak som jag funderade över apropå vattnet på ryggen - hur sjutton gör man för att det inte ska plaska så hemskt? Jag kände mig som en badbalja som sprang omkring och skvalpade.