Ibland är jag lite för naturromantisk för mitt eget bästa. Men ärligt talat, finns det något vackrare än en lövskog som håller på och blir alldeles vårtokig? Särskilt när det handlar om bokskog?
Vid den här tiden på året vill jag knappt nåt hellre än att vara ute bland träden hela tiden för att inte gå miste om en enda sekund av sommarförberedelse. Naturen förändras verkligen från dag till dag. Så efter att jag bjudit halva släkten på födelsedagspaj idag så gav jag mig ut för att leka av mig på femkilometersspåret. Och aldrig har väl en snabbdistans känts lika vacker och lätt! Löpning är livet!
GRATTIS! nä, inte för naturromantisk - däremot en vuxentönt (precis som jag, haha)
SvaraRaderahaha. vuxentöntar gillar vi. Jag gör er sällskap. ;-)
SvaraRaderaÅh, var det igår som stora dagen var?! GRATTIS i så fall... och det firandet med en skogstur lät alldeles perfekt. Bokskogar tror jag vi har ont om här, åtminstone vad jag vet, men håller med om att ljuset är alledeles fantastiskt i skogen. Jag gillar mossa och ormbunkar :)
SvaraRaderaBokskog ÄR ljuvligt, saknar det massor! Stort grattis i efterskott!
SvaraRaderaHåller med i nästan allt ovanstående, men som värmlänning får jag nog säga att jag hellre väljer barrskog, mörkt och lummigt och underbara dofter!
SvaraRaderaSara: Tack för grattis! :) Vuxentönt är absolut ett ord jag skriver under på, det kändes som gjort för mig. :P
SvaraRaderaUlrika: Haha, vuxentöntar är vi allihopa.
Annika: Tack! Mmm, mossa och ormbunkar, underbart! Den här ljusa, gröna färgen är verkligen magisk!
Ingmarie: Tack! Och du får väl komma ner hit och bokskoga av dig!
Johan: Haha, och jag håller delvis med dig. Om jag inte får bokskog så vill jag nämligen ha John Bauerskog. Om du nånsin tar dig neråt Halland och springer så rekommenderar jag Skedala (om du inte är rädd för att springa vilse förstås), där är skogen som en saga.