Såhär vackert kan man ha det när man springer i Halmstad. Men inte ens den här bilden får kroppen att vilja röra sig ur soffan...
Mina Mizunos har kommit. Och nu har jag en teoretisk önskan om att ge mig ut och springa ett par mil. Däremot är min kropp inte riktigt med i leken. Den är trött efter gårdagens hårda men blygsamt få fyrahundringar. Men samtidigt har jag så mycket tänkvärt i huvudet som måste manglas mellan hjärncellerna, och det görs som bekant bäst i löpspåren, det vet jag ju. Fast tänka kan jag ju göra i morgon också.
Äsch vad det är tråkigt att vara trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar