tisdag 6 oktober 2009

Pannben vs slökropp 1-0


Ibland fattar jag inte hur det kan vara så att mitt huvud och min kropp hör ihop. De vill ju inte samarbeta för fem öre. Satt och kollade på dålig tv och drack te (kroppens idé) medan jag (eller snarare mitt huvud) egentligen längtade efter fartlek längs en blåsig stig. Det blev till att förhandla.

- Tio minuter till med idiotiska topmodeller från Australien, men då måste vi klä om till springkläder i reklampausen så vi verkligen kommer iväg, okej?
- Visst, fyra kilometer fartlek längs den där förbannade stigen, men då ska vi springa minst två kilometer i bekvämlighetstempo och spana på kitesurfare, deal?

Det slutade i att kroppen morrandes följde med huvudet på dryga 9k i motvind innehållandes 4k fartlek med stenhårt fokus på löpteknik i fartpartierna, 2k slöjogg och 2k tröskeltempo. Yeah. Rätt lyckad förhandling.

Men vad tusan gör man när kroppen inte vill det huvudet vill?

5 kommentarer:

  1. Jag var inte lika bra förhandlare idag.. elelr jo det var jag ju, jag fikade ju ist! :)

    SvaraRadera
  2. Ja det där har drabbat mig flera gånger. Huvudet vill så mycket men kroppen är bara blä då man ger sig iväg. Såå frustrerande. Men det brukar vara bättre nästa gång=)

    SvaraRadera
  3. Jag tror att man måste testa sej själv lite för ibland kanske kroppen faktiskt vill då man väl kommer sej ut! Vill den fortfarande inte då man kommit så långt så tror jag nog det är en antydan om att ta en eller två vilodagar.

    SvaraRadera
  4. Det där stör även mig till döds, osynk tar en ju inte så mycket framåt, bromsar potentialen liksom. Min förhoppning är dock högre procent synk i livet om jag blir lite bättre på att lyssna till kroppens lust till vila mellan varven. :)

    SvaraRadera