Livet är i vägen...

Jag har en tendens att gräva ner mig i projekt. Det har liksom inte någon större betydelse vad det är, men om jag går igång på det så engagerar jag mig med hela hjärtat och hjärnan och får inte så mycket tid och utrymme över till något annat. Stundtals är det löpningen som upptar hela mitt sinne, men just nu är det något helt annat. Jag är på lägenhetsjakt! Och jag har blivit på gränsen till besatt av en som det verkar helt fantastisk tvåa som känns helt rätt. Jag har förstås inte ens sett den ännu, men av beskrivningen låter den som rena drömmen. Så nu försöker jag ordna en visning.

Jag har en känsla av att om jag får komma dit kommer det bli som när Carrie och Big kliver in i den magnifika takvåningen i Sex and the city-filmen. Jag har dessutom ett par nästan precis likadana skor som Carrie har på sig i den scenen, kanske ska jag ha dem på mig om (när) vi får gå och kolla? Fast å andra sidan gick det ju verkligen sådär sedan för Carrie och Big, men det var ju för att de bestämde sig för att gifta sig över en halvskalad majskolv och några halvhackade grönsaker precis efter Big köpt lägenheten, och man behöver ju inte bestämma sig för att gifta sig bara för att man hittat en lägenhet.

Så, livet är i vägen just nu, jag har inget utrymme i mitt huvud för att planera och hinna träna, det är jag för rastlös för. Och vet du vad, det är underbart!

Nåväl. Önska mig lycka till! Imorgon ska jag ringa värden och ordna upp det här.