Jag lyckades hamna i tre vattengravar på samma bana. Man kan liksom lugnt säga att jag inte vann golfen. Men jag kom heller inte sist. Och jag blev inte mest McEnroe. Roligast var utslagen (på pegg då förstås, även om det är mesigt. Slagen blev ju snygga då i alla fall...) men puttern var bästa klubban. Med alla de andra så var det ju noll kontroll och total slump om bollen råkade hamna åt rätt håll.
Kontentan: Jag är ingen golfare, kommer aldrig att bli. Men jag är en envis jävel. Ge mig en driver och jag kommer förmodligen stå på rangen tills jag kan slå 200 metersslag i sömnen rakt på flaggan.
Tack nu blev jag inspirerad till att ta fram golfbagen som har fått vila några veckor.
SvaraRadera@Åsa: Härligt att kunna inspirera! Själv blev jag nog mest sugen på att stoppa klubborna så långt bort i skogen som det gick. Eller i alla fall bollarna. De verkade ju ändå helst vilja vara i så omöjlig terräng som de kunde hitta. Vattenhål och halvmeterhögt gräs och sånt... ;)
SvaraRaderaHMmm, golf... jag vet inte jag. Det verkar ta så oändligt mycket tid i anspråk...
SvaraRadera@Johan: Eller hur! Och man blir inte ens svettig. Bara arg.
SvaraRadera