Nästa paddeläventyr...?

Jag har haft en helt okej första dag på jobbet. Snackat rymden med forskare i Uppsala och sånt. Men ändå. Jag gör vad som helst för att få hålla kvar semesterkänslan lite till. Just nu sitter jag och tänker på en gul kajak. När vi paddlade bland sälarna utanför Getterön i fredags slängde jag ur mig att det här kanske är nåt att ägna oss åt nästa sommar...? Paddlingssemester liksom! Frågan är ju bara hur vi ska hinna med det mellan alla bergsbestigningar, Islandsresor, löparresor och träningsläger som jag vill fara på.

Hur som helst så kan man väl säga att jag blev rätt ordentligt biten av vår lilla tur i den långtradarbreda kajaken häromdagen. Det var något väldigt speciellt med att sitta så nära vattnet i en så liten farkost och lämna land bakom sig. Och sen ha massa guppande sälhuvuden omkring sig plötsligt, och allt som hörs är plasken när paddeln når vattnet och ibland knappt ens det. Jag fick lite Pappan och havet-känsla. Det var som att få tjugo snälla Mårror omkring sig, ett gäng varelser som drogs till det varma och ljusa (eller kanske snarare det märkliga och färgglada...) men som stannade på avstånd, i skuggan. Vackert så det räckte och blev över.