fredag 3 juli 2009

Kepskvinnan


Nya Craftkepsen testad!

I två veckor har jag spenderat mina eftermiddagar i strålande solsken med sändarutrustning på ryggen. Och jävlarihelvete vad varmt det har varit. Det har liksom snurrat till i huvudet då och då, trots att jag hinkat vatten och sett till att försöka äta ordentligt trots värmen. Men igår höll jag fan på att bryta ihop. Det var så stekhett att mitt huvud kortslöt några gånger. Så efter jobbet var det jag som smet iväg och skaffade keps. Min första någonsin. Jag som alltid tittat lite snett på kepsbeklädda människor, eftersom keps är något som hör hemma på tonåriga killar med tre kilo snus under läppen. Men det finns ju två sidor av allt. Och eftersom jag är löpare nuförtiden så kan jag ju köpa löparkeps och då blir det hela lite mer uthärdligt. Eller ja, det blir till och med fint med en Craft-keps i tunt tyg och lite andningsnät på väl valda ställen. Kände mig sjukt snygg när jag gav mig ut längs Prins Bertils stig imorse.

Om det var kepsen eller om jag bara råkade ha bra koll på mig själv just den här morgonen vet jag inte, men jag lyckades hålla ett tempo som höll pulsen på i medel 169. Det är helt strålande för att vara mig, eftersom när jag i vanliga fall kör mina femkilometare inte kan låta bli att rusa på och få en puls som närmar sig 180 i medel.

Förresten, det är inte illa att redan innan klockan slagit åtta ha hunnit med två knasiga naturupplevelser. På uppvärmningspromenaden höll jag på att gå in i en duva. Duvan var nog inte helt beredd på mitt uppdykande, så den störtade upp i luften när jag var mindre än en halvmeter ifrån. Och jag som inte hade sett fågelskrället höll på att hoppa ut framför en bil i förskräckelsen. Pulsklockan visade att min puls hoppade från 100 till 120 på nån sekund... Och sen då, när det var en dryg kilometer kvar av löprundan fick jag sällskap av en räv. Den studsade ut på stigen framför mig och rusade före mig några hundra meter innan den accelererade och försvann. Röd och fin var den, inte alls grå och skruttig som rävarna som brukar dyka upp i skogarna runt mormor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar