Söndag 29 mars
Vår Alpvecka bestod av sju perfekta dagar, tro det eller ej. Den som var närmast operfekt var söndagen. Jag trodde av någon anledning att jag skulle vara rätt bra på att åka bräda (hade förstås inte åkt på tio år, men å andra sidan så hade jag inte åkt skidor på ännu längre tid, så ja, jag tänkte väl att snowboardkunskaperna låg närmst till hands...), så medan J hyrde skidor traskade jag fram till uthyrare och sa att jag ville ha en bräda. Men jag försökte safea genom att förklara att jag inte åkt på tio år. Jag tror inte han fattade vad jag menade, för jag fick verkligen ingen nybörjarbräda. Dessutom satte han bindingarna på fel håll trots att jag sa klart och tydligt att jag åkte med vänster fram.
Och inte nog med det. Det var tjockdimma och man såg inte handen framför sig. Plus att det snöade. Som fan. Och jag ramlade, ramlade och ramlade. J gav upp skidandet och skaffade en bräda han också så vi kunde rulla runt i snön tillsammans. Vi åkte samma backe om och om igen hela dagen, utan att egentligen ha minsta aning om var vi var nånstans och hur det såg ut omkring oss, för sikten var så förbannat dålig. Vid tretiden föll jag för sista gången den dagen och slog i vänsterknät så det började blixtra för ögonen och tårarna strömmade nerför kinderna. Sen blev det liften ner från mittstationen och öl på Bad Gasteins (enligt guiderna) roligaste men (enligt mig) lite obegripliga afterskiställe. Där fanns inga sittplatser, men däremot ett sjukt roligt liveband som härjade runt på scenen.
Det var en väldigt lyckad dag, men tyvärr utan bilder eftersom min mobil surnade och dog under rådande väderomständigheter, och kameran låg hemma på rummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar