Sedärja. Nu plötsligt efter jättelång tid upptäcker jag Säkert!. Jag som liksom tänkt att det inte skulle vara så bra, Hello Saferide tycker jag ju inte alls om. Men så mitt i allt (tacktack, fina fina Spotify) hade jag inget att lyssna på och så klickade jag runt och hamnade på Allt som är ditt och Nån gång måste du bli själv. Och här sitter jag nu. Jävlar. Annika Norlin når inte precis upp till Jenny Wilsons höjder när det kommer till texter, men närapå.

Du är inte så fin
Men det är nåt med dig
Som att komma hem.

Ungefär så.

Nu ska jag ge mig ut och försöka hitta frukost.