torsdag 22 mars 2012

Vårkänslor och löparhybris

Idag har det varit ett stort dimlock över Halmstad, ett dimlock som nästan, men bara nästan, fick mig att ställa in eftermiddagens cykelpass eftersom jag blev uttråkad bara av att titta ut genom fönstret.

Så nu struntar vi i dagen och njuter lite av gårdagen istället. Då var det nämligen vår här i stan. Mina ben spratt så till den milda grad att jag tjurrusade iväg 17 kilometer i ett tempo långt över min nuvarande kapacitet. Eller ja, långt över var väl att ta i, men jag sprang åtminstone så hårt första milen att sista sju blev en ren plåga. Men vad gör väl det när solen skiner, temperaturen ligger på tretton grader och havet glittrar.

Jag konstaterar dock att det inte bara var vårkänslorna som fick mig att rusa iväg. Den bild av mig som löpare som jag har i huvudet stämmer inte riktigt överens med verkligheten. Jag måste komma ihåg att senaste gången jag sprang två mil eller mer var på Markusloppet i oktober förra året! Efter det kom en cykel och ett trilskande löparknä in i bilden. Men som vanligt lider jag av hybris och tror att 17 kilometer är en skruttdistans som jag springer i sömnen.

Well. Jag överlevde de där 17 kilometrarna igår, och jag hade en underbar eftermiddag. Framöver lovar jag att skaffa mig lite mer verklighetsförankring och satsa på att sakta men säkert bygga upp kroppen för långdistans igen.

Stranden Vita bandet längs världens bästa kustremsa i världens bästa stad.
Hit längtar jag! Till fokuserade simpass i tempererat saltvatten under klarblå himmel.
Och på den här vägen skulle jag gärna bo...

6 kommentarer:

  1. Så klokt skrivet! Bra när man själv kan reflektera lite över var man är och inte rusa på för hårt.
    Se till att ge din kropp bästa förutsättningarna nu så kommer du få en grym säsong. Du är stark vilket du visade på Vasaloppet så sitt bara lugnt i båten så kommer detta bli bra!

    ....och glöm inte foamrollern ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, foamrollern har jag faktiskt lyckats glömma. Tack för påminnelsen. :)

      Radera
  2. Klokt! Skynda långsamt! Lyssna på kroppen!

    Är ju rätt ny inom simvärlden men ska försöka svara på dina frågor utifrån vad jag har fått höra! :)Poängen med paddlarna är teknikträning, att man enklare känner om armtaget blir fel. Det blir också styrketräning att simma med handpaddlar. De ökar handens motstånd i vattnet och stärker därför armar och axlar. Jag tycker det är kul att kunna variera simträningen så jag har inte ångrat mitt köp! Tycker de har hjälp mig tekniskt och fått mer styrka i armtagen! :) Dolme är ju jättebra om man vill fokusera på tekniken på armtagen! Jag tycker redskapen är bra att ha:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, jag ska nog testa med paddlar då. Har hört från nån annan att paddlarna inte är så bra att använda om man inte har bra teknik redan, men det tycker jag låter konstigt. Och prova kan man ju alltid! :) Tack för hjälpen!

      Radera
  3. Starkt jobbat, och klokt resonerat! Tror man har igen att skynda långsamt med stegringen i löpdistanser. Du har ju en grym motor så när benen vant sig vid löpningen igen blir du snabb som ett spjut!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det jobbiga är ju bara att det är så svårt att skynda långsamt... Men men, jag hoppas att jag lyckas hålla mig på mattan. :)

      Radera