Runners high!!!

Vem behöver religion, kemiska substanser eller sprit när det finns löpning?! Jag har haft en sån runners high ikväll så det finns inte! Hela min kropp liksom gnistrar och glittrar, och jag kan inte sluta le.

Jag hade inte tid med mer än 5k löpning, och hade tänkt hålla ett lugnt tempo. Men benen bara trummade på, och så fick jag dessutom syn på ett välbekant, kortklippt huvud på en väldigt solbränd kropp en bit längre fram. Sprang ifatt Susanne och fick småprata lite om springgrejer tills hon vek av hemåt. Hennes underbara energi och härliga glädje fyllde på min egen nästan omättliga, rusiga kropp, och jag liksom studsade fram. Flög förbi andra löpare och ett gäng kids som liksom alla andra kidsgäng måste kläcka ur sig nåt muppigt i stil med "men vafaan va alla springer nurå, hörru, öh, va snabbt det går då" och jag skickade iväg ett lyckligt leende och hoppades på att kanske nån av dem nån gång skulle få ha det lika bra som jag just i den stunden.

Det låter ju verkligen helt frireligiöst, men jag måste bara få skriva det - jag älskar verkligen att springa! Och jag tror tammetusan att jag är kär i varenda löpare därute, alla er som jag fått förmånen att springa ihop med, skratta ihop med, prata lite skit med, och alla er som jag nån gång kommer få göra allt det där med! Löpning är livet!

Sköna Susanne i söndags. Hon hade trappat ner litegrann sen hon kom hem, sprang bara en timme på morronen och en på eftermiddagen... :)