39 kilometer

Jag kikade just på mitt marathonträningsprogram för den här veckan och konstaterade att det här får jag bita mig i tungan för att hålla. Jag ska springa 39 kilometer fördelat på fyra pass. 39 kilometer! Det är ju verkligen ingenting. Men det är ju det där med periodisering och det är väl bra att inte ta i så man spricker hela tiden.

Men i alla fall.

Dessutom har jag inte följt programmet till punkt och pricka någon vecka, jag springer oftast längre och lite snabbare än det står. Fast jag håller mig inom de ansträngningsnivåer som programmet anger, och det är väl det som är det viktiga, tänker jag.

Idag ska jag till exempel springa åtta kilometer i lätt distansfart. Hur gör man för att bara springa åtta kilometer? Särskilt i det här fantastiska vårvädret. Nädu, det får bli 12k på Ingmaries favoritrunda. Då kan jag dessutom springa förbi Susanne Johanssons hoods och filosofera lite över det där med att springa fem mil om dagen (noterar till exempel redan nu att det är elva kilometer längre per dag än jag förväntas springa under en vecka...) i ett par månader.

Målgång i lördags. Foto: SIF.