Ett halvt Vasalopp för att testa formen

Sned och snorig. Det blir man efter 47 kilometer.

Jag skulle åka långt idag. Jävligt långt. Och det gjorde jag. Distansrekord och tidsrekord sprängda (nåja, med 5k och tio minuter, men ändå!) och jag hade spaghettiben och armar som liksom inte riktigt gjorde som jag tänkte på slutet. Tänkte om och om igen "hur i helvete ska det gå på Vasaloppet om det är såhär jobbigt att åka ett halvt lopp!?". Men sen besinnade jag mig. Stor chans liksom att jag kommer ladda inför nästa söndag med två dagars distansåkning i tjugo minus och sedan lite bergsbestigning dagen innan.

Och på tal om bergsbestigning. Vi erövrade alltså Städjan igår. På skidor. I alla fall tills det blev så brant att det inte gick att komma annat än baklänges med dem på. Då lämnade vi dem efter oss och tog oss upp de sista metrarna till fots. Så förtvivlat vackert!