torsdag 26 november 2009

Geggamojslöpning


Gegga utanpå, gegga inuti. Och skrynkelfötter.

Nog för att jag gillar regn, men ska det inte vara vinter nu? Man får kryssa mellan vattenpölar stora som världshav på Galgberget nuförtiden. Bredvid spåren är det uppsprungna stigar som inte är särskilt mycket bättre, geggiga och leriga. Har man otur blir det lerbad upp till anklarna. Men jag grät inte för det. Istället surade jag över ett smärtsamt håll i sidan som vägrade ge med sig. Det gick hur bra som helst att springa 8k som lite uppvärmning innan stavlöpningen med min underbara klubb, men så fort stavarna kom i händerna och vi skulle ge oss på fartleken, då bara knöt det sig. Högg till och jag fick svårt att andas. Och jag är inte den som är den, ge upp är liksom det sista jag vill göra. Men det här var så jävligt att jag tvingades gå för att kunna hämta andan. Så himla surt.

Och ikväll upptäckte jag dessutom en lite fånig sida hos mig själv: Jag vill inte att folk ska tro att jag är vek. Jag menar, om jag slutar springa, då kan ju de andra tro att jag inte orkar hänga med, vilken mardröm! Jag orkar visst! Jag är stark, cool och envis som fan. Jag ville liksom ropa så alla hörde att jag stannar nu för att jag har ONT, fatta!! så att det inte skulle bli några missförstånd.

Satans håll. Var kommer det ifrån?!

9 kommentarer:

  1. Bra jobbat! Ja men var är vintern!?? Hoppas att du får åka lite skidor eller rullisar snart. :)

    SvaraRadera
  2. Hahaha! Jag förstår precis känslan som du beskriver att man inte vill ge upp. Jag kan inte komma på någon situation just nu, men jag känner så väl igen det du beskriver!! :D

    SvaraRadera
  3. Ingen som vet. Var "håll" kommer i från alltså. men teorierna är många. Jag får det ytterst sällan men Om det händer så stannar jag och trycker HÅRT där det gör ont till sdet släpper, då lättar jag sakta sakta på trycket.
    Sen är det ju det där vanliga du kan tänka extra på (om det händer ofta) som att inte äta för tätt in på träning och att värma upp ordentligt.

    SvaraRadera
  4. Mm, geggamojja, påminner mig om Tjurruset! (som jag tror att du skulle gilla, om du kommer börja värma upp lite gentemot sånt här?! ;)

    SvaraRadera
  5. Det som inte dödar härdar, eller hur är det? Och lite geggamojja har väldigt få dött av!

    SvaraRadera
  6. Jag får jättelätt håll om jag har ätit eller druckit för tätt in på löpningen. Andra träningsformer brukar gå bra.

    SvaraRadera
  7. Åsa: Precis! Jag längtar efter snön så mycket så jag kan dö! Mina skidor står i ett hörn och bara längtar efter att få komma ut!

    Izza: Härligt att jag inte är ensam. :)

    Ingmari: Tack för tipset! Jag får också håll jättesällan, men det har kommit två gånger på senaste veckan. Men jag har listat ut att det finns en gemensam nämnare, och jag tror det handlar om VAD jag ätit på eftermiddagen snarare än när. Så jag ska experimentera lite och se om jag har rätt.

    Mikaela: Jag tänkte också på Tjurruset...Och jag blev ännu mer sugen på att vara med nästa år!

    Johan: Haha, så är det såklart. Och jag älskar slask, gegga och regn egentligen, jag bara önskar mig vinter så jag kan få åka lite skidor. :)

    Russin: Det brukar vara så för mig också, men den här gången hade jag planerat rätt bra så det måste bero på något annat.

    SvaraRadera
  8. Tack för tipsen i stavlöpningen! Jag är också ny, det var första gången jag var ute med stavarna! Men det verkar helt klart vara riktigt skoj!!!

    SvaraRadera
  9. ojdå! men de kan va kul att springa i lera ;) då blir det extra skönt att komma hem sen.

    SvaraRadera