Jag har ångest. Imorn ska jag jobba igen. Första dagen på över två veckor. Jag kan inte för mitt liv förstå vad heltidsarbete ska vara bra för. Under de här två veckorna har jag äntligen känt mig hel, pigg, glad och nöjd med livet igen. Jag har haft tid att tänka på allt möjligt, tid att såsa runt, tid att läsa (har läst ut två böcker och påbörjat en tredje! När hände det senast liksom? När jag gick på lågstadiet?), tid att träna, tid att vara ensam. Tid att sitta i solen och inte bry mig om verkligheten. Tid att vara totalt ansvarslös, totalt obekymrad om eventuella måsten. Jag har kunnat bestämma lite halvt att jag vill göra nåt, men sen kunnat ändra mig för att jag har ju haft all tid i världen.
Men nu är det slut med sån lyx. Förmodligen kommer det bara ta ett par dagar så är jag tillbaka i jobbkarusellen och helt acklimatiserad till det sättet att leva. Och frågan är om det inte är det som skrämmer mig mest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar