fredag 17 oktober 2008

Morgonmusik

Två dagar i rad har jag haft sjukt störiga promenera-till-jobbet-låtar. Igår med P4 i lurarna och Niklas Hjulströms Burning. Jag kan inte låta bli att bli sur. Jag menar...

We can't be together
I'm not that kind of a guy
I'll be gone and lost forever,
and you won't know why
It may sound strange but I'm warning you
I may not be that nice
Maybe baby I'm a heartbreaker
heart breaker
heart of stone.
But I'm burnin'
'cos you set my soul on fire
Girl, I dont know what I'll do

...vad vill han? Sen när är det okej att vara nonchalant kille som inte kan sköta sina relationer och sen skylla på att man är en hjärtekrossare och att man varnat tjejen ju? Och sen vända på allt och säga att ojoj jag tycker ju om dig men jag vet inte vad jag ska göööööra?

Uselt.

Sen imorse så ville radion i min mobil inte hitta P4 så då blev det P3 och Kate Perry. Den där skitlåten I kissed a girl borde strykas från varenda låtlista i hela världen.

I kissed a girl just to try it
I hope my boyfriend don't mind it
It felt so wrong
It felt so right
Don't mean I'm in love tonight
I kissed a girl and I liked it

What?! Jag hoppas att min kille inte blir sur? Satans pseudoflatpop. Varför är det fortfarande lite festligt att vara homoteaser? Och VARFÖR gillar folk den där låten?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar