Förresten, vad kallar man det när man får för sig att man är tillräckligt bra för att springa medelsvår, lång bana fast man aldrig tidigare sprungit utan skugga? Hybris, kanske?
Jag kom hur som helst i mål efter 1.50. Då hade jag hittat mina elva kontroller och sprungit åtta kilometer. Snubben som sprang min bana snabbast sprang på ungefär en tredjedel av tiden... Men så var jag nästan sist i mål också. Först blev jag jätteförvånad när ett helt gäng ropade "heja Therese!" när jag kom springandes mot målet, men sen tittade jag mig omkring och såg att hela TC var i princip tomt på folk. Då insåg jag att de som hejade var funktionärer som hade stenkoll och som stod och väntade in oss fyra som fortfarande var kvar ute i skogen...
Men tro inte att jag känner mig nerslagen! Ånej, jag är snarare superpeppad. Jag klarade att hitta alla elva kontroller själv (förutom en då, som jag och en liten kille hjälptes åt med - fast han snackade massa skit och sa att han skulle förvilla mig och tyckte att jag skulle ställa mig bakom en tall och blunda tills han sprungit iväg till nästa kontroll. Fast då jämförde vi kartor och insåg att vi sprang olika banor och då tyckte han att vi kunde hjälpas åt och hitta den där förbannade höjden i slyskogen) och jag kan bara bli bättre!
 |
| Jag vet att jag håller kompassen på fel håll, men såhär såg i alla fall terrängen ut. |
 |
| Färdig! |
 |
| Glad fejkorienterare! |
Hejja!
SvaraRaderaJag har inte vågat mig på orientering än, trots att jag är tillsammans med en orienterare. Kanske borde ge det ett försök nån dag, det är ju kul att springa i skogen. Men jag är mest rädd för att springa totalt vilse och aldrig hitta tillbaka.. :)
Bra jobbat! huvudsaken är att man kommer i mål och har varit runt det man ska, sen får det ju ta hur länge det vill.
SvaraRaderaSpringer du mycket efter kompassriktning? Om jag får fe ett tips så är att försöka använda dig av kompassen så lite som möjligt, alltså planera vägvalen längs med stigar, vegetationsgränser (tydliga långdragna detaljer) etc. och andra tydliga detaljer på kartan. De vägvalen ser ju oftast längre ut men de är många gånger snabbare eftersom eftersom de är de är säkrare. Med kompassriktning är det svårt att hålla hög fart och inte springa snett om man inte är riktigt riktigt erfaren.
Lisa: Tro mig, jag var också lite rädd för det där med att aldrig hitta tillbaks. Men det fina är ju att när man är ny kan man springa med en skugga, dvs en mer erfaren orienterare som håller reda på en. Prova vettja! Jag är helt biten, det är superroligt!
SvaraRaderaCecilia: Haha, jag försöker se det som en kompis till mig sa idag - jag fick ju mest valuta för pengarna... :) Och ärligt talat så är jag ju inte precis med för att vinna. Det där med kompassriktning är något jag försöker mig på ibland när jag känner mig bättre än vad jag är. Och det var när jag sprang på riktning som jag bommade mest. Så jag ska bli bättre på att planera enkla vägval istället. Tack för tipset!