Glass är den bästa återhämtningen

Igår gick jag sidledes nerför trappor och önskade mig en rullator. Idag är benen lite trötta men gör inte ont. Har däremot en lite märklig känsla i höger trampdyna och fjärdetån. Påminner en aning om mitt onda från i höstas så jag har bestämt mig för att hålla mig från löpning på land åtminstone den här veckan. Jag lär av mina misstag från i höstas och låter mina fötter få välbehövlig löpvila. De är ju trots allt inte vana vid den här distansen på tävling, så jag ska inte stressa dem.

Istället ägnar jag mig åt seriös återhämtning. Vad sägs om italiensk glass med whisky på en solig bänk vid Nissan, tillsammans med en bok och all tid i världen? När man tar sig ett par ordentliga vilodagar (och då inte bara med paus från träning utan där man också försöker lugna ner det övriga livet) så finns det så mycket TID! Jag känner mig helt harmonisk! Jag njuter av min insats i helgen, och tänker fortsätta göra så i ett år eller så. I alla fall tills jag står på startlinjen på Lidingövägen igen. Jodå, för jag är anmäld till Stockholm marathon 2012!

Fram till dess har jag dock många mil jag vill springa. Exakt hur resten av löpsäsongen ska se ut tänker jag ägna de närmsta dagarna åt att fundera ut. Jag är sugen på att satsa lite mer på fart, kanske är det mitt milpers som ska putsas i sommar? Jag återkommer med det!

Sjukt stor glass som smakar whisky! Mina ben och fötter jublar! Och resten av mig också, för den delen.