Riktig cyklist reder sig själv

Jag har lyckats med bedriften att få punka på samma däck två gånger på kort tid. Eftersom jag är sån nybörjade på det här cykleriet så drog jag först inga större slutsatser än att nästa gång jag ska ut på en liten sväng själv innan jag möter upp klubbkompisarna för ett träningspass så ska jag ha lite större marginal så jag slipper maxa i 15 kilometer för att hinna till mötesplatsen i tid efter slangbyte.

Men när jag kom hem kikade jag på däcket och efter lite rådfrågning insåg jag att det nog var dags för ett däckbyte. Hålet på däcket skulle kunna svälja en mindre val, så det var inte särskilt konstigt att jag fick punka en gång till, och dessutom var det otroligt slitet.

Och nu jädrar är det fixat. Nytt däck på plats, på rätt håll och allt. Och jag har gjort det själv. Medan jag satt där och petade in däcket på fälgen så bestämde jag mig. Allt som rör min söta, fina Bianchi ska jag lära mig. Jag vill inte vara långt ute på landet och inte förstå varför cykeln låter konstigt och vad jag ska göra åt det. Jag vill inte behöva be om hjälp om det är saker jag rimligen borde kunna fixa själv. Det finns ingenting som är mer frustrerande än att känna sig korkad.

Så. Det var bara det.

Verkstad i hallen.

En helt annan sak förresten. Igår blev jag bjuden på trerätters. Och cykelvin. Fint va?