Jubileumsloppet 2012 - ett backigt helvete

Det finns platser i världen man för alltid kommer att minnas. De tre milen mellan Älekulla och Nösslinge via Källsjö är en sån. Efter att ha spenderat en god stund på cykeln i uppförsbackarna där idag känner jag en djup hatkärlek till denna plats i Varbergs inland. Ja, jag älskar förvisso att cykla. Ja, det var vackra omgivningar. Men fy satan i gatan vad jobbigt och jävligt det var! Backarna tog aldrig slut! Och de blev liksom brantare bara man tittade på dem.

Jag brukar för övrigt alltid vara den som kastar mig över uppförsbackarna när jag är ute och tränar. Lycklig som ett barn. Ju längre backar desto roligare. Men efter dagens prövning tror jag att jag ska ligga lågt ett tag och inte kaxa mig så jäkla mycket.

Nåja. De tolv milen i Varbergs inland fick jag cykla i stort sett själv idag. Jag fick lite draghjälp i sammanlagt två mil i klungor jag hittade, men annars fick jag sköta loppet på egen hand. Fältet spreds nämligen väldigt fort, och jag lyckades aldrig hänga på något bra gäng. Och även om det var rysligt tungt emellanåt så känns det riktigt bra att ha kämpat mig igenom det här själv. Trots allt så har jag arton mil att cykla av egen kraft i augusti...

När jag väl tagit mig igenom de där hiskeliga uppförsbackarna hade jag fyra mil kvar till målet. Jag hittade lite kraft någonstans långt inne, och fick sällskap en bit av en kille som jag växeldrog med i motvinden. Men när vi blev ikappåkta av en större klunga när det var femton kilometer kvar till mål lyckades jag inte riktigt hänga på. Jag fick en liten, liten lucka i en nerförsbacke, och sen var det kört. Det kom en vindpust, och jag var avhängd.

Men vafan, jag hade ju kört hela loppet själv i princip, så då kunde jag lika gärna rulla över mållinjen ensam. Och det gjorde jag, helt slutkörd efter 4.20. För första gången efter ett cykelpass fick jag lägga huvudet mellan benen i tio minuter och hämta andan innan jag kunde röra mig. Känns som ett bra betyg på min insats.

Nu har jag inget cykellopp inplanerat på ett bra tag. Känns riktigt tråkigt faktiskt!

Strax innan start. Massa, massa cyklister! Tydligen deltagarrekord på det här loppet hörde jag. Roligt!