För övrigt kan In treatment vara den bästa tv-serie jag sett på bra länge. Så jävla starkt att de där knappt halvtimmeslånga avsnitten ibland känns som alldeles för mycket. Jag kan inte komma ihåg en enda gång karaktärer ur en serie berört mig så starkt. Jag får panikkänslor av Sophies våndor, Laura stör mig som fan stundtals, för att i nästa sekund bara drabba mig så jävla, jävla hårt. Alex retar mig för att han ibland verkar så dum i huvudet, men så händer det något; man anar något litet där innanför alla manér och plötsligt framstår han som mänsklig och varm. Och Amy och Jake...det gör bara ont. För att inte tala om Paul, psykologen. Ibland blir jag så förbannad på honom så jag vill stänga av, och ibland är han så underbar att jag önskar att fler kunde vara som han. Gabriel Byrne borde fan fått en Emmy för den där rollen.