Oh no! Vasaloppet ökar risken för att dö av hjärtstopp! Eller?

Igår låg jag i godan ro och kollade lite nyheter på mobilen innan jag skulle somna. Och plötsligt snubblar jag över en nyhet om att Vasaloppet på något sätt ökar risken för död till följd av hjärtstillestånd. Oh my lord, tänkte jag och avanmälde mig givetvis genast från alla ansträngande aktiviteter inom överskådlig framtid.

Eller inte.

Snarare störtade jag upp från sängen och rusade ut till Johan och höll ett långt, argt brandtal. Inte för att han nödvändigtvis behövde höra det talet, men det var den publik jag hade tillgänglig just då.

Det finns två problem med den här typen av nyhetsrapportering:

För det första är den hårdvinklad. Och för det andra... Nej förresten. Jag ångrar mig.

Det finns ett problem med den här typen av nyhetsrapportering.

Den är felaktig.

Såhär. Sätter man en rubrik som säger att risken för hjärtstillestånd ökar när man åker Vasaloppet (som det stor på Ekots förstasida, innan man klickade sig in på nyheten) så måste man ha täckning för det i texten. Då kollar vi:

Ett gäng uppsalaforskare har kollat upp hur många hjärtstopp som skett under Vasaloppet åren 1922-2010. Av 926 350 åkare drabbades 20 personer av hjärtstillestånd. 15 avled.

Forskarna menar att det här innebär ett fall av hjärtstopp per 300 000 timmar ute i skidspåret, att jämföra med ett på tio miljoner levnadstimmar som är frekvensen av hjärtstillestånd utslaget på hela Sveriges befolkning. Och alltså är risken större bland Vasaloppsåkarna.

Jag vet inte jag.

Samtidigt säger forskarna att det inte är Vasaloppet per se som är orsaken till hjärtstoppen. Nej, de tjugo personer som drabbades av hjärtstillestånd under loppet hade alla någon sjukdom i hjärtats kranskärl eller själva hjärtmuskeln. Kan man då verkligen använda de där skidtimmarna som jämförelse när man ska kolla frekvensen i relation till befolkningen i stort?

Men om vi tar den här grejen med att antalet hjärtstopp i Vasaloppsspåren har ökat under 2000-talet då? Det måste väl ändå stämma?

Jo, det gör det. Det är bara det att samtidigt har antalet åkare ökat ordentligt i loppet. Och det säger även forskarena i alla artiklar som behandlar ämnet.

Sverker Nilsson, tidigare Svenska friidrottsförbundets landslagsläkare, suckade när jag pratade med honom om det här imorse. Han menar för det första att visst, med tanke på den belastning som kroppen utsätts för under hård fysisk ansträngning så kan man säga att risken för hjärtstillestånd ökar. Men samtidigt så minskar risken för att hjärtat ska stanna under resten av dygnets timmar för den som är fysiskt aktiv. Och dessutom säger han - samla ihop random lika många människor som deltar i Vasaloppet på en och samma plats för säg en rockkonsert under lika lång tid som Vasaloppet pågår och du har en ökad risk för hjärtstillestånd bland dessa personer. Dessa personer som liksom bara står rakt upp och ner. Också en typ av fysisk ansträngning.

Alltså: Risken att drabbas av hjärtstillestånd om du åker Vasaloppet eller motsvarande hård, fysisk ansträngning, är högre om du samtidigt har en sjukdom i hjärtat. Samtidigt är totalrisken för att drabbas av hjärtstillestånd mindre för dig som är fysiskt aktiv eftersom ett vältränat hjärta är ett starkt hjärta. Du vet, fysisk aktivitet leder till bättre hälsotillstånd överhuvudtaget och allt det där. Men det blir väl inte riktigt lika sexiga rubriker av det.

För övrigt, om jag får tro och tänka litegrann, så skulle jag vilja påstå att ett skidåkande hjärta inte bara är ett starkt hjärta. Det är också ett lyckligt hjärta. Såhär härligt kan det nämligen vara att skida runt i nysnö!