Jag är fullkomligt slut. Tillsammans med typ nittio andra glada cyklister har jag spenderat det senaste dygnet med att äta, prata om att äta, cykla och prata om att cykla. Och om alla andra saker som man kan prata med lika goda kålsuparträningsfreaks som en själv. I förmiddags öste regnet ner, och vi körde kuperat som satan i Varbergs inland. I eftermiddags droppade det fortfarande från molnen, men temperaturen hade stigit något, och då gav vi oss ut på någon form av tempopass. Jag har nästan slutat vara livrädd för att cykla i klunga, och jag är lycklig som en tupp.
Och det bästa av allt är att i morgon när jag vaknar ska jag göra typ samma sak igen. Äta. Cykla. Snacka. Och fika. För imorn vankas långpass på sisådär fyra timmar. Och cyklister är ett fikande folk.
Livet är en fest, bara så du vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar