Det är roligt att promenera genom stan strax efter lunchtid. Man kunde tro att det är rollatorhimlen vi bor i. När hände det att alla människor över 65 fick en egen rollator? Så känns det i alla fall. Och det är väl egentligen schysst att folk kan traska omkring med hjälp av några extrahjul, men det känns onekligen lite märkligt att vara typ den enda som kan gå för egen maskin ibland. Samtidigt verkar det rätt soft att ha en rollator. Särskilt när man kan sätta sig på den lilla bänken på den när man plockar potatis i affären. Det skulle jag också behöva ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar