Lyssnar på Eldkvarn och funderar. Och jag tänker på det här med kreativitet. Alla vill väl vara små kreativa idésprutor som formligen bubblar av festliga idéer och tankar, medan det inte är riktigt lika coolt att vara en administratör och förvaltare som ser till att saker och ting blir gjorda. Jag älskar båda sorterna, men hamnar väl förmodligen om jag måste sorteras i den senare kategorin. Fast bara för det är jag inte totalt jävla idéfattig och snyltar på andras kreativa bubbla. Snarare är det väl så att det går att vara kreativ och idébubblig på olika sätt. Jag är extremt känslig för hets och blir helt låst om någon ställer uttalade krav på mig att jag ska komma någonstans med mina tankar.

Dessutom insåg jag en sak tidigare idag, nämligen att jag inte tror på det jag säger. Det spelar ingen roll om jag kommer på världens bästa idé, för jag kan inte presentera den på ett trovärdigt sätt eftersom jag sågar den själv innan den ens kommer över mina läppar. Och hur jävla bra är det? Istället ägnar jag mig åt att slicka i mig andra människors kreativitet och uppmuntra dem att förverkliga sina fantastiska tankar. Inget fel med det förstås, men jag bara önskar att jag kunde vara lika peppande när det gäller mig själv.