Surgubbarnas surgubbe

Idag har surgubbarnas sammansvärjning fått ett värdigt affischnamn. Mitt i mina mest hektiska timmar i veckan stannar en gubbe jag aldrig sett förut bredvid mitt skrivbord och frågar var jag kommer ifrån. Hylte, sa jag glatt. Jaha, hälsar man inte på folk där eller?! frågade han då. Jooo... stammade jag och fattade ingenting. Jag har gått förbi dig flera gånger och du har inte sagt hej en enda gång! fräser han då. Eeeeh, nähä? Men han då? Jag hade ju aldrig sett skäggubben förut! Men han är tydligen här en dag i veckan, och som sagt precis under de timmar då jag har mest att göra, och han har dessutom varit här sen urminnes tider medan jag är ny. Så hur i hela jävla helvete kan det vara på mitt ansvar att hälsa och vara artig och trevlig? Ska inte gamla medarbetare ägna sig åt sånt?